Det var ett bra tag sedan Ulla och jag tog den fina promenaden runt Knösö på andra sidan Karlskrona. Där finns mycket nedförsbackar men också lite jobbiga klätterstigar för att komma upp igen.
Det går inte lika fort för mig som 1973 när vi flyttade hit, men Ulla är nog inte påverkad av åldern alls. Hon håller mig dock sällskap men trampar otåligt när jag väljer en sten för att vila.
Synd att vildaplarna verkligen är vildaplar, frukterna är små som körsbär. Fåren var inte rädda för oss och Ulla var inte rädd för dem heller - men hon blir rolig om vi möter kossor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar